Tuesday, April 21, 2009

Mysterium





När jag för en vecka sedan bevistade nedan redovisade konsert trodde jag väl i min enfald att den skulle uppmärksammas mer i pressen. Inte så mycket för att det i mitt tycke var bland det bästa jag sett som för det unika i detta turnéprojekt -det är ju tydligt att smaken är som baken och att några nöjesskribenter avfärdar det hela med att det är gubbrock. Men projektet till sin natur är ju unikt i Sverige. Inget stort bokningsbolag bakom och inget skivbolag som hjälpte till. Caj och hans band styrde själva ihop den häftigaste svenska scenupplevelsen som jag har fått. Ljud och ljus och artisteri, ja, allt som hände på scen var extremt välorganiserat som vore det en ema telstarproduktion (jag vet att de inte heter så längre, men jag vill undvika att göra reklam för ett sådant företag som numera härskar bland konsertarrangörer med sitt fega och mediokra utbud). Men utöver de tidningar som sedan förr har en relation till Caj Karlsson (Blekinge, Skåne och Sydöstra Småland) har de kammat noll. Ingen av de stora Stockholmsbaserade tidningarna har skrivit en endaste rad om detta. Jag skulle bra gärna vilja veta varför. Hur de kan anse sig ha rätt att ignorera ett dylikt - i dessa dagar - mycket unikt projekt. Det är faktiskt ett mysterium.

Wednesday, April 15, 2009

Årets konsert...!









Gårdagskvällen tillbringade jag på anrika Cirkus på Djurgården. Där har jag sett storheter som Neil Young, Johnny Cash, Steve Earle mfl (dock ej Rolling Stones, tyvärr )och nu skulle jag få se den svenska alternativgräddan tillsammans med Caj Karlsson. Ja, jag skulle ju såklart jobba lite också, men det var sannerligen nytta kombinerat med nöje. Jag vet inte vad jag hade för slags förväntningar. De flesta artisterna hade jag sett tidigare i diverse konstellationer och tillfällen. Och jag vet ju att Caj fenomenalt träffar mitt i prick med sin såriga närvaro i de mindre formaten. Men Cirkus är ju i dessa sammanhang en stor scen. Och det kräver sina män...Men jag hade ju inte behövt vara orolig. Här har vi sekel av samlad kunskap, erfarenhet och rutin. Ett slags inverterat IDOL-gäng, kan man säga. Ljuset var så snyggt. Musikerna var fantastiska. Artisterna strålade som om de verkligen hade upptäckt nåt nytt och hur roligt det är att göra saker tillsammans. Ljudet var också bra enligt de som stod bättre till i lokalen. Sammantaget var det en helt magisk konsert som rörde sig i landet mellan små såriga enmansnummer av Caj till Imperiettunga rocknummer. Som helkväll var det faktiskt bland det bästa jag sett. Tack Caj med vänner!