En annorlunda inspelning

En grå och regnig sommardag i slutet av juni förra året, hade jag förmånen att få följa med singer/songwritern Caj Karlsson och Anders F Rönnblom när de tillsammans med Peter R Ericson gick in i en liten studio strax utanför Ljusdal. De spelade in den låt de dagarna innan skrivit tillsammans. Låten är dokumentär och de har skrivit halva texten var. Musiken är Caj Karlssons. Videon är dokumentär för den visar exakt det som hände. De kliver in i studion, tar 2-3 tagningar. Jag får inte röra mig så mycket för då gungar golvet. Så filmen har sina begränsningar, men det är lite det som är tjusningen. Sen hände en märklig sak. Mitt under inspelningen kliver en okänd man med kvinnligt sällskap in i studion. Det visar sig vara en stalkerliknande beundrare till Anders F som hade åkt från västsverige och liftat ut till obygden (Gryttjesbo, mellan Ljusdal och Delsbo) för att smyga sig in under inspelningen. De syns inte i bild, men de står där någonstans bakom dörröppningen. Tysta och beundrande...men lite märkligt var det. Kolla in klippet. Det är i allra högsta grad dokumentärt!

GRÖNDAL

Vackra härliga Gröndal med sina spårvagnar, inneboende småstadskänsla och närheten till vatten. Jag trivs så bra här och hoppas kunna bo kvar även om jag behöver flytta från min nuvarande lägenhet någon gång i framtiden.

Sara Stridsberg...

...är en av de trevligaste överraskningar jag fått mig till livs inom litteraturen på senare år. I tider när många texter är av snabb "grab-and-go"-typ och bloggar är det en befrielse att läsa texter där man upplever att varje ord vägts på guldvåg, liksom poetiskt, innan det satts på pränt. Inget ord finns där av en slump. Eller slarv. När littaraturen får vara kvalitativ och verka inom långsamhetens lov är den som bäst...och står sig många år framåt. Om ni inte har läst Drömfakulteten eller Happy Sally om kanalsimmerskan kan jag verkligen rekommendera dessa. Nu ska jag också kolla upp henne även som dramatiker. Vill verkligen se Medea!

Dieselmannen...

Dieselmannen
De flesta av er har nog stött på honom på ett eller annat sätt.
Detta är dieselmannens tillvägagångssätt:
Efter att du lagt dig efter en normalt blöt kväll på stan och du inte anar någon fara,
kommer han smygande...Han har som vanligt med sig det han behöver och det som blivit hans
varumärke;en hammare, småpengar och en halv liter diesel.
Först tar han dina kläder som du så prydligt vikt ihop och slänger dem runt omkring i lägenheten. Därefter stänger han fönstret och tar på dig skorna igen.
Så tar han alla dina sedlar och byter ut dem mot lite småpengar.
Sedan slår han dig i huvudet med en hammare och häller ner en halv liter diesel i din hals.
Har du mot förmodan inte kommit hem själv på kvällen utan har med dig en helt obekant person av det motsatta könet,byter han ut denne mot ett mindre praktfullt exemplar
och får denne att tala en mindre begriplig och ganska ful dialekt på morgonen.
Ryktet säger också att han ibland planterar hår på din tunga, spyr på dina kläder och
delar ut ditt telefonnummer till alla möjliga otäckingar på gatan,
men detta är för tillfället obekräftade rykten...

En liten hobby...

...som jag har är att göra logotyper, bland annat till denna rörförstärkare i retroutförande som min bror bygger, som hobby.

Hellsingland Underground...

...rockade fett på klubb SPHM, Mosebacke igår. Jag var ju självklart där och filmade och träffade några gamla ljusdalsansikten från förr. Men främst var det nyare vänner och bekantskaper (dvs senare år) som Trubbis, Sussie, Björken, Helena, Lake, The Charge förstås, mfl. Alla ville lyssna på skäggrock!!! Tyvärr var ljudteknikern fruktansvärt nonchalant och okänslig som direkt satte igång att spela skivor efter konserten så publiken fick inte en chans att ropa in bandet för extranummer. Dåligt, Mosebacke! Det är som att komma in och tända ljuset i taket när det pussas i kuddrummet på klassfesten! Publiken kom liksom av sig. Likaså bandet. För övrigt tycker jag att det är ganska dryg personal på Mosebacke överlag nuförtiden. Man känner sig inte särskilt välkommen där - varken som betalande gäst eller medarbetare på klubbar. Synd!

...å ekonomi å sånt...

Det är svårt att få privatekonomin att gå ihop. Jag har dragit in på allt - till och med slutat röka (även om det inte var huvudskälet) så jag sparar in några hundra kr i månaden där, men så stor skillnad är det inte. Jag rökte inte så mycket de sista åren. Däremot har ju allt annat blivit så mycket dyrare. Elen har gått upp, försäkringarna har gått upp, bredbandet, TV-avgiften, maten...för att inte tala om maten!...men framförallt har hyran gått upp. Med tre procents hyreshöjning varje år (trots att allt är nybyggt) är det verkligen en förlustaffär att bo i hyresrätt nu när bankerna sänker räntan för de som belånat sitt boende...Och lönestopp. Igen. När mina fasta kostnader är betalda - och jag är inte den som lever över mina tillgångar - så har jag ett par tusenlappar över till busskort, frissa och ev kläder/mat/nöjen/sjukvård mm. Träningskort och DN är två månadsutgifter som jag överväger att slopa...det skulle ge mig 500 kr över...visst är det sjukt att man inte kan leva på sin lön när man är över 40 år utan barn och utan bil, semesterresor mm..? Jag söker alltså extrajobb på kvällar och helger. Man får gääärna tipsa mig!

Stina Berge!

Förra torsdagen filmade jag Stina Berge och hennes band Kärleken (den elektriska versionen) på Big Ben i Stockholm. Det var precis sådär bra som man vill att det ska vara. Grymt bra band, rockigt arrangemang och såriga texter som både ger en svid i magen och ett leende i mungipan av bra och träffsäkra formuleringar. Go, Stina, Go!

LEKVERK!

Filmade ju på en Bon Scott Tribute-gala förra veckan, där många artister tolkade AC/DC...detta härliga lekfulla jazzband var kvällens överraskning som jag bara måste se mer av!

En dag på jobbet...

...som alla andra.
ifall ni undrade...?

Det slog mig att jag aldrig nämner något om mitt jobb - det som ger mitt dagliga bröd - i den här bloggen. Det är ett bra jobb - helt OK - och väldigt bra arbetskamrater faktiskt. Flera av oss har varit här över tio år. Själv har jag varit här i nio. Det är en ansenlig tid i "mediabranschen" och säger väl en hel del om att vi trivs ganska bra. Dock är det ju inte media i "den" bemärkelsen. Här sysslar vi inte så mycket med innehåll, utan mer teknik (broadcast- och studiobiten). Dock ska jag faktisk bara försöka beskriva vad jag bland annat gör en vanlig dag. Mitt arbete är ju på gränsen mot innehåll. Jag redigerar i program och det gäller ibland även att ha koll på det redaktionella som man ska sätta saxen i...

Bilden ovan är inte från vårt kontrollrum, för jag har ingen sådan bild tillhands, men det ser ut exakt så. Där sitter dock inte jag. Dit lämnar jag material som jag redigerat, mastrat eller kopierat och som är kvalitetskontrollerat och godkänt av mig för sändning. Jag vet att jag borde ta mig en runda med kameran för vi har ännu kvar den gamla betatekniken (redigeringar modell tröskverk med lite Månbas Alpha-feeling) till stor del även om vi numera sänder från hårddisk. Men från och med i höst flyttar vi till helt nya lokaler på Söder och då blir allt datorer...och dessa gamla flyttas inte med så av teknikmuseala skäl bör jag nog fota min arbetsplats snart.

Jag sitter i ett litet mindre rum med två rackar från golv till tak med stora bandare och sju TV-monitorer på rad och ett stort ljudbord, editor, bildmixer och en FinalCut- redigering. Detta rum är ljudisolerat (dock inte från alla brummande maskiner!) för det används som speakerbox för kommentatorerna på helgens livematcher (och då är ju maskinerna såklart avslagna). Jag har just nu kvalitetskontrollerat Franska Ligan Highlights som ska sändas i dag och håller för ögonblicket - det är därför jag har tid att skriva lite - på att tanka ut Engstrand 45 minuter från min dataredigering. Den ska sändas på torsdag, men först ska det göras DVD för påseende av pressavdelningen. Framåt lunch kommer jag få ett program som heter Champions League Highlights i min hand. Det är, precis som det låter, ett veckomagasin om Champions League som jag redan i fredags redigerade ljudet på (vid alla intervjubitar som ej var på engelska har jag plockat fram originalljudet, italienska, spanska mm och lagt det på intervjun istället för att ha en engelsk voice over) och nu har det varit iväg på textning och mastring så när det kommer tillbaka ska jag bara titta på det och godkänna för sändning.

Detta var bara några exempel på mina sysslor en måndag. Jag ska också ringa till vår grafiker som ska leverera namnskyltar till Engstrandprogrammet så jag kan redigera kommande program. På eftermiddagen kommer det in highlightsprogram från FA Cupen och annan engelsk fotboll också. Ja, det är väl ungefär vad en måndag på ett Broadcast Centre har att bjuda på.

Ikväll ska jag gå på en konsert. En kompis ringde igår och ebjöd mig en biljett till soulsångaren John Legend som spelar på Annexet ikväll - och det tackar man naturligtvis inte nej till. Kanske bloggar jag om detta i morgon. Vem vet?