sssssssemester...

Ett fotografi berättar

Det var en söndag en sommardag någon gång på sjuttiotalet, förmodligen 1973. Hela familjen hade varit i kyrkan. Jag minns inte om vi tidigare hade cyklat på storasyster Majas egenhändigt ommålade gröna damcykel, vi var ju egentligen alldeles för små för den. Men jag minns att Staffan knappt hann komma hem förrän han kastade sig upp på cykeln och susade fram över garagenedfarten som tillhörde Prästgården. En söndagsklädd gosse med vitt hår på en alldeles för stor cykel. Nyponrosor i full blom. Kyrkogården skymtar i bakgrunden. Talldungen med klädsträcken och gungorna spred en barrdoft i solgasset. Den här bilden framkallar minnen och känslor från sjuttitalet när vi var små...

Regning måndag

Sista måndagen innan semestern är kanske den regningaste måndagen jag stött på sedan jag började promenera till jobbet. Det regnade när jag gick hemifrån och prognosen för dagen såg inte så lovande ut, så jag tog gummistövlar på och stoppade byxorna i stövelskaften och den gamla rejäla knallgula galonregnjackan från tidigt 90-tal satte jag på mig för att slippa använda paraply i blåsten. Till den jackan hör ett par byxor modell fiskargubbe eller bebisgalon med hängslen, men man vill ju inte se ut som en självlysande Bamse där man går. Det regnade lätt eller snarare duggade stort när jag gick hemifrån, men innnan jag nådde Liljeholmsbron hade både vindstyrka och vattenmängd tilltagit väsentligt och det regnade mer horisontellt än vertikalt. Byxorna var så blöta så de såg snart ut som de just tagits ur tvättmaskinen. Det dröp om byxbenen som jag fick trä utanpå stövelskaften, men när byxorna inte kunde suga upp mer vatten började det droppa in vatten i stövelskaften som genom en silduk. Jag fick gå och hålla fast kapuschongen på huvudet för att den inte skulle blåsa av och då regnade det även in i ärmen som jag inte hade knäppt igen ordentligt. Väl framme på jobbet kunde man praktiskt taget vrida ur mina bomullschinos. Jag trodde aldrig man kunde bli så blöt av en timmes promenad i regnet. Nu vet jag. Och idag måste jag ner på stan och leta regnbyxor av lättviktsmodell för att klara ett lätt regn på promenader. Men till den här sortens regn hjälper bara galonseglarbyxorna som hör till jackan  -  den går upp över magen och har rejäla hängslen. så om ni nån gång ser någon självlysande gul Bamseliknande figur som knatar fram i ösregnet i södra Stockholm kan ni vara säkra på att det är undertecknad. Men jag kommer vara torr.

Årets midsommarfirande över...

P och F tittar ut över Mälaren och Lilla Essingen.

Bryggpromenaden vid Gröndals hamn

Gröndals träbåtsvarv är så skevt att det lutar åt...

Och vi kan konstatera att det var ett mycket lyckat arrangemang i miniformat med systersonen P på besök i Gröndal och med kalasväder på midsommaraftonen och med bokslukarväder  och långpromenadväder på midsommardagen. Väldigt trevligt att få fira med familjen igen. Skönt att bara göra ingenting i varandras sällskap. Vår ambition är att nästa år vara ännu några fler från familjen. Det ser lovande ut.

Sommaren börjar idag!

Idag börjar sommaren för idag sänds säsongens allra första "Sommar" i P1 och först ut är Anja Pärson. Något som jag naturligtvis inte missar. 13:05 varje dag från nu och hela sommaren. Härligt!

Midsommar i Gröndal

Årets midsommarafton firades i natursköna Gröndal, på numera sedvanligt vis med undantag för det vackra vädret som nästan på ett överraskande vis höll i sig hela dagen. Dagen började med frukost till fågelsång och strålande solsken samt några förberedelser till dagens picnic varpå jag gick och mötte systerson P som kommit med tåget från Gävle och för egen maskin fick ta sig till Liljeholmen där jag mötte honom och vi promenerade hem. Väl hemma i lägenheten i Gröndal hjälptes vi åt med att packa och förbereda för vår picnic som skulle gå av stapeln någon gång mitt på dagen i Vinterviken precis nedanför där vi bor - kan det bli bättre? Picnicen bestod av två sorters sill, färskpotatis, gräslök, hackad röd lök, gräddfil, god öl, nubbe, gubbröra, västerbottenpaj, varmrökt lax, gotlandslimpa, fullkornsbröd, knäckebröd, västerbottenost, smör, rädisor, kaffe och hemgjord sommartårta med jordgubbar och grädde. Dessa godsaker serverades på riktiga tallrikar, och åts med riktiga bestick och vi drack ur riktiga glas på fot och torkade oss på linneservetter. Detta skall sättas i relation med våra picnicgrannar som kalasade på papptallrikar och drack fulöl direkt ur burken, vilket säkerligen smakade lika gott (för dem) men inte tog sig lika stilfullt ut. Naturligtvis glömde vi ta en bild även om vi lyckade skrälla med att faktiskt komma ihåg att ta med oss kameran, som dessvärre blev liggande i makens ficka hela dagen. Men vi får försöka minnas denna dag på "filmen i vårt öga" som min vän Annicas dotter Amanda uttryckte det när hon var ett litet (och mycket filosofiskt)barn. Efter den långa måltiden vilade vi oss och läste ett par timmar till dess att det var dags att bryta upp vid femtiden. Tanken var att vi skulle grilla kött på kvällen, men vi var så mätta så vi hoppade över det och åt lite smörgåsmat framför teven (fotbollen; kvartsfinal Tyskland-Grekland) på kvällen istället.

Sommarsolståndet...

...är idag.
Det firar vi med årets varmaste morgon/förmiddag med hög och blå himmel och sol på morgonkvisten. Promenaden i midsommargrönska blir extra angenäm när vädret är tilltalande. Jag fick också ett glädjebesked. Svanparet är tillbaka i sjön Tekanten. På grund av att någon (idiot) de senaste åren dödat svanparen som häckat kring sköm Trekanten kände jag stor oro när först den ena och sedan den andra av årets svanpar som anlände i mars, inte sågs till på ett några veckor. Idag förstod jag varför. Runt svanparet irrade fyra stycken bruntofsiga småsvanar...Underbart! Sjön Trekanten är så fin att bo brevid och det är en ynnest att passera där dagligen tack vare dess rika fågelliv och en magisk känsla att få studera så mäktiga sjöfåglar som svanar på nära håll. Att promenera i ur och skur genom alla årstider och naturens växlingar har verkligen gjort mig till en stor naturromantiker...

Idag den 21:a juni är det också min salig fars namnsdag. Den uppmärksammades alltid även om vi inte direkt firade namnsdagar i vår familj, framförallt eftersom solen stod som högst.

Tjing!

Ett återupplivande!

Det har blivit en fluga att ha en blogg i vår familj och eftersom det är ett bra sätt att skriva av sig och skriva ner funderingar på och ett sätt att hålla kontakten samtidigt som det ersätter det gamla dagboksskrivandet så blev jag lite inspirerad att återuppliva min gamla blogg. Idag är det onsdag och på jobbet har jag gått en kurs i ljuprogrammet Protools. Det var roligt. Jag jobbar ju i Protools redan, men har bara lärt mig de mest elementära momenten just för min typ av produktion. Oscar som höll i kursen gör normalt fri-TV:s alla trailrar och puffar, så han är kunnig. Åh, vad sugen jag blir på att lära mig mer om ljud...

I dagarna har jag och mina två gamla klasskamrater från gymnasiet Titti och Mia planerat för vår återträff och 25-årsjubileum med gymnasieklassen. Jag fick tag på några av de sista "svårhittade" idag via telefon så jag fick en mejladress och kan skicka inbjudan till dem också. Då återstår bara två svårlösta fall. En riktig detektivhistoria...vi är "på kejset" alla tre och drar lite i de trådar vi kan. Det ska bli spännande att se vad vi kan ha kommit fram till tillsammans ikväll.

Tjing!