Där är jag född, ja inte bokstavligen, men där bodde jag mitt första 1 1/2 år. En stor pampig jugendvilla i svarttjärad fjällpanel med hörnfönster och en fantastisk tomt i terassnivåer ner mot vägen. Många stora rum och tvättnedkast till tvättstugan i källaren. Hörnfönster och öppen spis. Plommonträd, äppelträd, päronträd och körsbärsträd. Mamma har ofta sagt att de åren de bodde där var hennes lyckligaste tid. De hyrde huset i 4-5 år och ville köpa det. Men kommunen ville inte säja det. Då. Senare såldes det ändå och jag var flera gånger och hälsade på i det huset för där bodde filmaren Erik Eriksson, fram till sin död för något år sedan. Jag vet inte vad som hänt med det nu, men det finns många vackra bilder i vårt familjealbum från den tiden. Jag är lite nyfiken på att åka dit och se...
No comments:
Post a Comment