Regning måndag

Sista måndagen innan semestern är kanske den regningaste måndagen jag stött på sedan jag började promenera till jobbet. Det regnade när jag gick hemifrån och prognosen för dagen såg inte så lovande ut, så jag tog gummistövlar på och stoppade byxorna i stövelskaften och den gamla rejäla knallgula galonregnjackan från tidigt 90-tal satte jag på mig för att slippa använda paraply i blåsten. Till den jackan hör ett par byxor modell fiskargubbe eller bebisgalon med hängslen, men man vill ju inte se ut som en självlysande Bamse där man går. Det regnade lätt eller snarare duggade stort när jag gick hemifrån, men innnan jag nådde Liljeholmsbron hade både vindstyrka och vattenmängd tilltagit väsentligt och det regnade mer horisontellt än vertikalt. Byxorna var så blöta så de såg snart ut som de just tagits ur tvättmaskinen. Det dröp om byxbenen som jag fick trä utanpå stövelskaften, men när byxorna inte kunde suga upp mer vatten började det droppa in vatten i stövelskaften som genom en silduk. Jag fick gå och hålla fast kapuschongen på huvudet för att den inte skulle blåsa av och då regnade det även in i ärmen som jag inte hade knäppt igen ordentligt. Väl framme på jobbet kunde man praktiskt taget vrida ur mina bomullschinos. Jag trodde aldrig man kunde bli så blöt av en timmes promenad i regnet. Nu vet jag. Och idag måste jag ner på stan och leta regnbyxor av lättviktsmodell för att klara ett lätt regn på promenader. Men till den här sortens regn hjälper bara galonseglarbyxorna som hör till jackan  -  den går upp över magen och har rejäla hängslen. så om ni nån gång ser någon självlysande gul Bamseliknande figur som knatar fram i ösregnet i södra Stockholm kan ni vara säkra på att det är undertecknad. Men jag kommer vara torr.